Näsby Socken utgjorde en egen socken fram till 1784 då den slogs ihop med Rystad socken. Anledningen var att socknen då var en av stiftets minsta och hade ekonomiska svårigheter att hålla sig med en egen kyrka. Socknen låg i den västra delen av nuvarande Rystads socken gränsandes mot sjön Roxen, strax norr om Linköping.
På en karta från 1657 kan man se Sockengränserna för Näsby socken. Udden längst norr ut kallades tidigt Tvärskogen och hörde till Stångs ladugård som låg ungefär där Tekniska Verkan nu ligger. Tvärskogen användes av Stångs Ladugård som hästhage. Senare kom den att tilldelas Tuna Kungsgård. Då skogen låg långt från gården hade man en skogsvaktare som bodde i ett torp i skogen. Denna finns utmärkt på kartan.
Första gången Näsby nämns är 1273 då hertig Erik Birgersson, son till Birger Jarl, kungör att han tilldelat sin syster Kristina två åtingar i Näsby.År 1304 nämns ..de domino Salmundi quondam ra-etore ecclesie de nesby d v s kyrkoherden Salmund. Näsby socken omfattade byarna Gärstad och Bärstad samt gårdarna Skogstorp, Prästtorp och Näsby säteri.
Tinnerstorp återfinns i de skriftliga dokumenten som tinnelstärp 1457. Gårdarna Prästtorp och Skogstorp finns omnämnda 1473.
Mellan åren 1560 och 1594 bodde prästen i Näsby i ett torp som på 1700-talet benämndes Alelund. Torpen Lilla respektive Stora Alelund har kunnat beläggas och lokaliseras i det historiska kartmaterialet. Sammanhanget antyder att torplägenheter inom området kan ha ett avsevärt tidsdjup. Stora Alelund har dessutom haft ett nära rumsligt samband med gravfältet RAÄ 46. Från Näsby socken finns en beskrivning från 1755 upprättad av Hans Hederström som var kyrkoherde i socknen (Hederström 1917). I beskrivningen noteras att socknen i stort sett helt saknade skog. Värt att notera i beskrivningen är även att sockenborna hade bisysslor i form av fiske och slipstenstillverkning. Spår efter den senare har återfunnits i det historiska kartmaterialet och vid arkeologiska utredningar. Byn Näsby bestod under medeltiden av fyra hemman vilka till största delen ägdes av Vreta kloster. Efter reformationen innehades de en tid av Tord Magnusson Bonde vilken bytte bort dem till kung Gustav Vasa.
Gustav Adolf von Mörner upprättade säteriet, vilket omtalas första gången 1631. Säteriet skattlades 1691 och indelades på kavalleriet. Egendomen kom att skattköpas 1758. Gärstad (Giristada) och Bärstad (Bärastadha) omnämns i samma dokument 1385 då Ingeld Pipar och Johan Grytofot på Bo Jonssons vägnar tillskiftar herr Johan Bonde, kanik i Linköping, jord i bl a de båda byarna (SDHK 12928). År 1452 omnämns eleff i bäristade. Gärstad by finns tidigare omnämnd 1319 som de giristadhum.